Dagens Klimatnyheter

Lagom till fyrverkerikrevader, tolvslag och decennieslut, leverade Dagens Nyheters förre chefredaktör Hans Bergström på nyårsafton en kolumn om klimatfrågan i Dagens Nyheter. Med utgångspunkt i fiaskot på FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn, efterlyser han ett nytänkande i klimatfrågan. Stormen kring de hackade forskarmailen i Storbritannien menar han är ett av tecknen på att:

... IPCC[FN:s klimatpanel]-kretsen har brutit mot fundamentala regler för vetenskaplig prövning och diskussion och bör ha förverkat allt förtroende i forskarsamhället.

Lösningen på miljöproblemet är heller inte ändrat beteende, utan allt går bra bara folk tänker lite mer positivt kring miljöfrågorna:

Dagens process bygger på att obehag ska fördelas mellan länder. Ett alternativt paradigm skulle kunna vara att en ädel tävlan inleds om vilket samhälle som är mest innovativt i fråga om att utveckla och introducera ny energiteknik

På Uppsalainitiativets blogg, och i delvis omarbetad form på Second Opinion, råkar Hans Bergströms argumentation ut för ett formidabelt kalhygge till sågning. Vad Bergström framför allt gör, menar man, är att sprida myter i klimatfrågan. Det finns inga belägg för systematiskt forskningsfusk, om det inte är så att konspirationen omfattar så gott som all vetenskaplig publicering i världen. Man kan undra var bevisen för en sådan massiv konspiration finns och vem som ligger bakom den, i så fall. Den beryktade internationella vindkraftsmaffian, månne?

Bergström menar också att USA, trots att man inte undertecknat Kyotoprotokollet, under 00-talet minskat sina utsläpp lika mycket som EU-länderna. Det ska ha drivits fram av ett överlägset tekniskt innovationsklimat i USA, samt att man önskat undkomma ett beroende av energi från "skurkstater".  Alldeles oavsett vad man tror om innovationsklimatet i USA i sin helhet, vid sidan av sprudlande kreativa kluster som Silicon Valley, så missar Bergström, enligt bloggreplikerna från Uppsala, målet. USA:s utsläpp under 90-talet ökade kraftigt medan EU:s stod relativt stilla, så att utsläppen per capita idag är dubbelt så höga i USA jämfört med Europa. Det underminerar tesen om det amerikanska innovationssystemets överlägsenhet, samtidigt som det visar att en global överenskommelse som Kyoto-protokollet, med alla sina brister, inte alls är ett hinder för innovation och effektiv teknikutveckling på klimatområdet.

Hur kan man då förklara att Hans Bergström till synes hamnar så fel när han gör politik av klimatforskningen. Statsvetardocenten Bergström kan knappast vara okunnig om hur forskning går till, med ständig vetenskaplig prövning och omprövning av etablerade sanningar (vilket för övrigt diskuteras på ett intressant sätt med en lite annan vinkel av Piprök). Kanske har Uppsalainitiativet rätt i att det är det amerikanska perspektivet och debatten som spökar, eftersom Hans Bergström sedan flera år är bosatt i USA?

I värsta fall är artikeln kanske ett tecken på en blockpolitisering av klimatfrågan även i Sverige. Det är en tydlig trend i USA där opinionsmätningar visar att 68 % av republikanerna inte alls är oroade över klimatfrågan och den globala uppvärmningen, mot 7 % av demokraterna. Rikard Warlenius är inne på den sistnämnda linjen i sin recension i Aftonbladet av James Hoggans och Richard Littlemores "The Climate Cover-up", om fossilindustrins arbete med att undvika eller fördröja för dem skadlig klimatlagstiftning. Warlenius påpekar i recensionen att man kan observera hur delar av den svenska högern trevande börjar försöka sig på en hemmavävd klimatskepticism. Om han har rätt i detta är det tyvärr svårt att se hur en regering med Andreas Carlgren som miljöminister skulle kunna hålla emot ifall det börjar blåsa en klimatskeptisk storm från höger.