Frikort för friskolorna

Skolverket har i uppdrag att fastställa den s k riksprislistan för att bestämma ersättningen för en gymnasieelev som läser ett program på en friskola som inte finns i hemkommunen. Innan jul presenterades riksprislistan för 2010, som innebar vissa sänkningar i ersättningsnivåerna eftersom beräkningsgrunderna ändrats. Friskolelobbyn skramlade med vapnen och målade upp ett scenario med kringdrivande hoper av sparkade friskolelärare och elever som undervisades med griffeltavlor som enda hjälpmedel. Regeringen, och inte minst Folkpartiet, såg ut att stå inför en hotande svekdebatt. Skolverket såg sig inför trycket nödgade att redan i början av januari komma med en brasklapp om att man ska utreda prislistan närmare.

Brasklappen visade sig dock onödig, eftersom regeringen agerade med ovanlig snabbhet i frågan. Idag kom ett pressmeddelande från Utbildningdepartementet med beskedet att inga ändringar ska ske. Orsaken ska vara att "underlaget ... är otillräckligt" samtidigt som man vill undvika "dramatiska ekonomiska konsekvenser" för friskolorna.

Visserligen är friskoleindustrins expansion fredad mark för en regering som konsekvent intar den ideologiska ståndpunkten att privat drift är att föredra före offentlig, men regeringens hastiga livboj till friskolorna får en ändå att undra över två saker. För det första, varför duger det i det här fallet plötsligt att stoppa myndighetsåtgärder för att beslutsunderlaget är otillräckligt, när man inte gör det när det t ex gäller sjukförsäkringen eller vargjakten? För det andra, hur tänker regeringen agera för att undvika "dramatiska ekonomiska konsekvenser" för de kommunala skolorna av regeringens skattesänkarpolitik och  friskolesektorns konstanta konkurrensfördelar? För det är väl inte så att detta bara ytterligare ett fall av den nyliberala fäblessen att privatisera vinsten, men socialisera förlusten?