måndag 30 november 2009

Centerpartist i intellektuell kollaps

Idag är det svårt att tro att Centerpartiet en gång var landets näst största parti, med en partiledare som var den självklara borgerliga statsministerkandidaten. Olle Svenning skrev i Aftonbladet en krönika om hur Centern förvandlades under Thorbjörn Fälldins ledning för snart 40 år sedan. Då gick partiet från att vara ett intresseparti för den krympande bondebefolkningen, till ett parti för landsbygds- och småfolk i vid mening, med ett socialt ansvar och ett ansvarstagande för hela landet. Det vill säga snarast antitesen till dagens rabiata sektliberala högerparti, lindansande på fyraprocentsspärren, med en partiledare vars affärer gör att "inkompetent" snarast är en förmildrande omskrivning. Eller med Svennings ord:

Fälldin byggde högskola och universitet för ungdomar i norr. Dagens center vill hyra ut unga människor till särskilt låga löner och utan anställningsskydd. I Frankrike demonstrerade miljontals ungdomar mot den sortens politik.
Centerns sociala perspektiv har krympt från glesbygd och norrlandskommunen till, symboliskt, Stureplan. En plats, minnesvärd endast tack vare sin utmärkta bokhandel. Den får mig att associera till Fälldins generation: moralkonservativ, tveklöst, men också kulturellt bildad. I dag representerar oftast Fredrick Federley Centerns offentlighet.
En stillsam lunch med Anders Carlgren kan påminna om det gamla Centerpartiet, kanske det sista parti berett att offra makten för sin övertygelse, för ekologins krav och kampen mot den nukleära galenskapen.
Den övertygelsen har, med personerna som bar upp dem, flytt Centern och byggt det dubbelt så stora Miljöpartiet.

Hur mycket arvet från Fälldin-eran förslösats stod i klar dager i en artikel i Newsmill under helgen, som Alliansfritt Sverige fäste min uppmärksamhet på.

I Newsmill-artikeln skriver Jonas Pettersson, som arbetar på Centerns riksdagskansli, under rubriken "Miljöpartiet är livsstilsfascistiskt och inte liberalt". Att Pettersson skriver ut sin akademiska titel (pol. mag.inriktning politisk teori) borde få informationsavdelningarna på hans före detta universitet (Göteborg och Uppsala) att vrida sig i plågor, eftersom han inte röner deras statsvetarutbildningar någon vidare heder. Petterssons kunskaper i vad fascismen och nazismen är tunnare än regeringens sociala patos; när han tillskriver Miljöpartiets fascistiska tendenser till motstånd mot försäljning av gårdsvin, förslag på tredelad föräldraförsäkring, och förespråkande av kortare arbetstid och mindre hets i arbetslivet. Dessutom slänger han in en jämförelse mellan SVT och Gestapo. I likhet med bl a Piprök, undrar man om Pettersson ens hört talas om Mussolini, eller för den delen Hitler. Eller om han tror att Andra världskriget var den gången Gustaf II Adolf besegrade Napoleon i Körslaget.

Alla dessa dumheter kröns dessutom av ett självförhärligande hyllning av Petterssons egen, och i förlängningen Centerpartiets, nyliberala ortodoxa renhet. Detta fullt logiskt från från en man som har Ronald Reagan som förebild, och som i sin blogg både hyllar klassamhället och Maud Olofsson som Sveriges Margaret Thatcher. Inlägget har dock en markant underton av panik och skrämseltaktik för att hindra de allmänborgerliga ekologiskt medvetna väljarnas strömhopp från det allt extremare Centerpartiet i riktning mot just Miljöpartiet. För att ytterligare stoppa upp denna fanflykt poserar Pettersson, likt en kommissarie i Stalins Röda Armé, med ett hotande pistolfinger mot läsaren ("Rösta Maud, annars blir det Mord").

Med den slutklämmen hade jag egentligen tänkt sluta detta blogginlägg. Fast jag kunde inte låta bli att tycka att namnet Jonas Pettersson verkade underligt bekant. Och som vanligt är Internet min (av FRA avlyssnade) vän.

Jonas Pettersson arbetade ett tag som vikarierande ledarskribent på Borås tidning där han drev kampanj mot det han kallade för "världens största bluff", d v s klimathotet. Samma budskap hade han trumpetat ut i en debattartikel i Aftonbladet något år innan. Hans inställning syns även i svaret han gav till de livsstilsfascister från Miljöpartiet som gav honom mothugg. I korthet driver han tesen att klimatförändringarna kan vara naturliga, att de forskare och FN:s klimatpanel som larmar om klimathotet bluffar av rent egenintresse, samt att de forskare som har sanningen om att det inte finns något klimathot marginaliseras och tystas. (Pettersson arbetade för övrigt åren innan dessa artiklar på tankesmedjan Captus, som ofta drev polemik mot "klimatbluffen" och "miljöfanatiker").

Idag jobbar alltså den mannen som arbetar på riksdagspartiet för ett parti som hävdar att de är "gröna liberaler", och som dessutom innehar miljöministerposten i regeringen. Kanske är det fler än invånarna på Maldiverna som har orsak att vara oroliga för miljön?

2 kommentarer:

  1. Intellektuell kollaps? Det hade ju blivit lite roligare om fokus hade legat på eventuella intellektuella svagheter i min text och inte så mycket på mig som person ;-)

    Hur ska jag tolka försvaret av SVT:s metoder? Är det ok att tv-kontrollanter kryper i våra villarabatter och i våra trapphus för att se om vi har tv-mottagare. Är det i sin ordning att de förmodligen snart gör det samma för att kolla om vi har datorer.

    För övrigt har jag ändrat åsikt om klimatförändringarna. Jag anser att vi ska ”försäkra oss” genom att dra ner på våra utsläpp. Jag ställer mig bakom ett globalt klimatavtal och kommer att kämpa för lägre utsläpp. Men eftersom jag är kapitalist kommer jag att ha betydligt roligare än miljöpartister och socialister under tiden.

    Jag tänker köra sportbil på el och äta klimatvänlig stek, inte gå tillbaks till barkbröd och hästdroska.

    //J

    SvaraRadera
  2. Bäste Jonas,

    Tack för att du tagit dig tid att kommentera blogginlägget.

    Jag kan direkt erkänna att rubriken var olyckligt vald, med tidsbrist som den lika lama som enda ursäkten. Dock anser jag fortfarande att din insändare på Newsmill rent innehållsmässigt är både underlig och argumentationsmässigt grumlig, t o m med den sitens standard mätt.

    Att jämföra SVT och tv-licensen med nazismen är rent ut sagt ett hån, såväl mot alla dem som dog och led under den nazistiska regimen, som mot dem som än idag drabbas av nynazisters våld. De gossar utan hår som marscherade på och inför 30 november hade inte direkt public service-televisionens bevarande främst på sin politiska agenda.

    Det röner dig således inte mycket heder att fortsätta den analogin i din kommentar, genom att anekdotiskt hänvisa till tv-kontrollanter som smyger kring folks bostäder. Hade Centerpartiet menat allvar i integritetsfrågorna så hade man kanske kunnat vara mer rakryggade och konsekventa i frågorna om Ipred och FRA.

    Det är emellertid glädjande att höra att du ändrat åsikt i klimatfrågan. Dock vore det intressant att höra dels varför du tänkt om, dels hur du mer konkret tänkt lösa utsläppsproblematiken genom att ha roligt på kapitalistiskt vis. Hur t ex har du tänkt få ström till din sportbil, hur har du tänkt att tillverkningen av fordonet ska gå till utan att tära för mycket på energi- och naturresurser, och varifrån och från vem kommer den klimatvänliga steken? Kort sagt, hur ska vi få de ekonomiska aktörerna att agera för långsiktig ekologisk nytta, istället för kortsiktig ekonomisk vinst?

    Att sedan tillgripa halmdockeargumentation genom att hävda att dina meningsmotståndare vill gå tillbaka till barkbröd och droska, utan minsta belägg för påståendet, är inte tecken på intellektuell kollaps, Jonas. Däremot på en hel del politisk omogenhet.

    SvaraRadera