Den livegna framtid är vår

Utbildningsminister Tobias Krantz har det inte lätt. I ivern att få igenom så mycket förändringar som möjligt innan de giftalgfärgade partierna förlorar makten har en massa halvfärdiga utbildningspolitiska reformer i all hast pressats genom riksdagskvarnen. När sedan verkligheten hunnit ikapp, och börjat hota partiets kärnväljare i den akademiskt utbildade medelklassen, tvingas Krantz till förnedrande reträtter. I fallet med antagningsreglerna under sommaren var det lika upppenbart som pinsamt när ministern fick krypa till korset.

När det gäller de utländska studenter som fr o m 2011 ska betala avgift för högskolestudie i Sverige är vändningen under galgen inte lika uppenbar, men minst lika pinsam. I ett försök att undvika kritiken om att införandet av avgifter i princip kommer att utradera närvaron av studenter från utanför EU/EES (förutom de som kommer på de småsmulor till stipendier som kommer erbjudas) samt drabba många lärosäten hårt, gör Tobias Krantz ett utspel om att de utländska studenterna visst kan få studera gratis. Förutsatt då att de förbinder sig att jobba i Sverige under ett antal år efter examen.

Här kan man hålla med  Alliansfritt Sverige om att det hela luktar livegenskap. Hur ska man garantera att de studerande uppfyller arbetsplikten efter examen? Vi har fri rörlighet i Sverige sedan inrikespassen avskaffades 1860; passfrihet gentemot Norden sedan 1952; och fri rörlighet inom Schengen sedan 2001. Har Krantz tänkt avskaffa det? Eller är det för att kunna jaga förrymda studenter som Folkpartiet tjatar på att skapa ett europeiskt FBI, lämpligen då genom en omstrukturering av CSN i en mer militant och beväpnad riktning? Och hur gör man med de studenter som inte får ett jobb efter examen? Ska man månne införa subventioner till de arbetsgivare som anställer dem (TRÄL-avdraget), kanske kopplat till en lättnad i förbuden mot kroppsbestraffning och husaga för att hålla uppe produktivitetsutvecklingen i ekonomin?

Eller så tar regeringen den lätta lösningen - och erkänner att införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter var ett ogenomtänkt och idiotiskt förslag från första början, mest avsett som en ideologisk försöksballong för att bana vägen för avgifter även för svenska studenter, och skrotar hela studieavgiftsreformen innan den börjar göra skada på allvar.