Regeringens kulturproposition drabbade landet i september. I textmassorna hade man smygit in en radikal nyordning av stödet till kulturtidskrifterna. Framför allt smalnar man av definitionen på vad som är en stödberättigad kulturtidskrift, till att enbart omfatta "kulturell debatt samt analys och presentation inom de skilda konstarternas områden".*
Om detta kan sägas mycket. Anslaget är konservativt så att det förslår, helt inom ramen för regeringens närmast nyviktorianska linje i kulturfrågorna. Om kultur endast handlar konst, dans teater och film m fl i snäv mening, men inte samhällsfrågor, debatt eller för den delen en kontextualisering av konsten, är det tydligt att regeringen vill gynna en elitens (d v s den egna väljar- och partikaderbasens) "fin"kultur. Sedan är det uppenbart att förslaget slår mot sådan subversiv press som dristar sig att ifrågasätta regeringens förträfflighet. Man har från borgerligt håll länge förfasat sig över att tidningar som t ex Mana, fått statligt stöd, och nu kan man med ett alexanderhugg lösa det problemet. Slutligen så skapar regeringen en statlig åsikts- och kontrollapparat av rang, när de stödberättigade finkulturella vetet ska skiljas från slöddertidningsagnarna.
Hela historien är sammantaget ett intressant exempel på regeringens ideologiska Janusansikte. I ekonomiska och välfärdsfrågor, då är linjen benhårt nyliberal, men när det gäller sådant som kultur, utbildning och forskning då är centralstyrning och detaljreglering regel och den osynliga handen ersatt av en pansarklädd näve som pekar med hela handen.
Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter (FSK) reagerade snabbt på kulturpropositionen, och anordnade bland annat en debatt under den gångna Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. 13 redaktörer har i debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter, anklagat regeringen för att tysta debatten och vara detaljreglerande, och samtidigt påpekat att det inte är statens uppgift att styra innehållet i tidskrifter.
Regeringens konservativa klåfingrighet på kulturområdet börjar bli otäckt påtaglig. Som Jonas Sjöstedt konstaterar, finns det en viss parallell mellan detta och Forum för levande historias användning som propagandaorgan. Ett sätt att reagera, även om chansen att regeringen skulle notera det är mindre än att det faktiskt finns en gud och att hon i så fall skulle bry sig om bön, är att skriva på det upprop FSK har initierat under parollen rädda kulturtidskrifterna.
* Hur ser definitionen på stödberättigad kulturtidskrift ut idag kanske läsaren undrar? Förordning (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter stadgar att:
Med kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar