Regeringen vågar inte driva sin egen jobbpolitik

Den stora valvinnarfrågan 2006 är inte längre de borgerligas trumfkort. SVT:s Rapport och Aktuellt redovisade den 12 april nya opinionsundersökningar som pekar på att regeringens förtroende i arbetsmarknadspolitiken dalar som en sten. Inte ens den marknadsliberalaste högern har förtroende för regeringens jobbpolitik.

I Aktuelltinslaget intervjuades professor Magnus Henrekson, VD för det Svenskt Näringsliv-anknutna Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Henrekson, vars åsikter sällan kan anklagas för att vara vänstervridna, upprepade sin tidigare kritik mot jobbskatteavdraget, som varken skapar jobb eller får dem som är utanför arbetsmarknaden i arbete. Eftersom avdraget inte sänker företagens lönekostnader, utan enbart kommer löntagarna till godo, skapas få arbeten. Samtidigt blir försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen och andra trygghetssystem både verkningslösa och orimliga, eftersom det inte finns några jobb att gå till för dem som sätts under ekonomisk press. Henrekson anklagade "det nya arbetarpartiet" för att inte våga åstadkomma det som han menar krävs för att politiken ska fungera - sänkta löner och en dramatiskt ökad lönespridning.

Tydligare än så kan det alltså inte bli. Regeringen för en USA-importerad politik som kräver en låglönemarknad, vilket de dock vet är omöjligt att sälja till väljarna. Därför paketerar man om ineffektiva skattesänkaråtgärder och trygghetssystemslakt under namnet "arbetslinjen" och hoppas på att saker ändå löser sig till det bästa, trots att politiken passar synnerligen illa till såväl den svenska arbetsmarknaden som samhället i stort. Tack och lov för det här landets skull har det hittills under mandatperioden inte gått så bra, trots att regeringen gjort det den lovat göra. Fiaskona fortsätter som bekant att staplas på hög, senast i form av de 65 000 praktikplatser som skulle tvingas på myndigheterna vars antal smälte snabbare än en snödriva i vårsolen.