Skenbar inko(M)petens som valtaktik?

Häromdagen anklagades här i bloggen finansminister Anders Borg (M) för att inte bara hushålla med statens resurser (om än dåligt), utan även med sanningen, alternativt kompetensen. Anledningen var att regeringen drar in 12 miljarder från kommunerna, med hänvisning till en rapport från Konjunkturinstitutet, som i realiteten inte ger åtgärden något stöd alls.

Johan Westerholm har i sin blogg dock en alternativ, och kanske mer trolig, tolkning av saken.  Alltihop var utfallet av osedvanligt överarbetad och genomskinlig valtaktik. Han skriver:

Regeringen drar nu tillbaka det stöd som KI baserat sin rapport på, eller helt enkelt på pappret skär bort detta stöd som inbegriper 20 000 anställda i vård, skola och omsorg. Men med detta utspel så kommer vi senast andra veckan i september se en satsning på kommuner och landsting på någonstans mellan 5 och 10 MDR SEK. Och då kommer Fredrik Reinfeldt och Anders Borg kunna säga att man är lyssnande, progressiva och satsar på välfärden. Regeringen skriver själva att de kommer följa utvecklingen noga vilket på ren svenska innebär att de vill avvakta rätt timing för att (till del) återställa bidraget och därmed skapa en illusion av framgång.

Det vi sett är i praktiken hur regeringen lite klumpigt men snabbt och geschwint nu dukar av bordet för kommunerna och landstingen för att i september komma tillbaka med tallrikarna igen.

Alliansfritt Sverige pekar på att Westerholms tes stöds av att de extra miljarderna till kommunerna redan från början slängdes in i budgeten för 2010, i sista stund och under konstitutionellt tveksamma men PR-mässigt gynnsamma former.

 

Frågan om när de 12 miljarderna mystiskt dyker upp igen ur den moderata valfläskgrytan återstår dock. För min del gissar jag på den 21 augusti, samma datum som Göran Persson lanserade valvinnaren maxtaxa på dagis under valrörelsen 1998.