Offentlig egendo(m) är stöld

">

Elisabeth Björnsdotter Rahm är inte bara moderat riksdagsledamot från Västerbotten och hyllad av Ja till livet; hon är även något så unikt som en högeranarkist. Åtminstone att döma av hur hon genom utomparlamentariska direktaktioner fört över resurser från offentlig till privat sjukvård. 

Björnsdotter Rahm har nämligen flera gånger stämplat in på sin tjänst på Lycksele lasarett, för att sedan arbeta på makens privata klinik några timmar, innan hon stämplat ut från landstinget igen. Något som inte direkt gjort underverk med sjukhusets redan ansträngda ekonomi och gjort att hon fått lämna sin tjänst som avdelningschef på landstinget.

Att Björnsdotter Rahm fyra dagar på raken glömt att stämpla ut är en aning otroligt; och är man så glömsk och virrig ska man nog inte jobba som sjuksköterska, ens på en privat praktik. Sedan kan det ju vara så, som de lokala moderatpamparna vill hävda, att hon är utsatt för en häxjakt av det hämndlystna socialistdrägg som styr Västerbotten. Fast om de verkligen tror på vad de säger, och inte bara skyller ifrån sig, skulle ju å andra sidan det betyda att samma moderata politruker menar att man även i andra fall ska se mellan fingrarna om personal bryter mot regler och arbetar för konkurrenter, t ex om en Volvoarbetare skulle stämpla in och sedan gå och bygga lastbilar åt Scania. 

Nej, det är uppenbart så att Elisabeth Björnsdotter Rahm idkat civil olydnad. Att hon ser på det här med lagar och regler som ett gott råd visar sig även i att hon tydligen auktoriserat att personal vansinneskört 13 mil på 35 minuter (eller möjligen manipulerat tjänstgöringsjournalerna). Det som hände i Lycksele var alltså inte, som man först kan tro, ett utslag av högerpolitikernas närmast rituella förkärlek för fifflande med skattemedel och profitisering (d v s  omvandling av gemensamma skattemedel till privat profit). Nej, det är följden av att en individ genom praktisk ideologisk kamp hindrar det vänsterstyrda landstinget i Västerbottens län från att bedriva sjukvård som en kollektiv nyttighet i offentlig regi. AFA och Djurens befrielsefront har fått konkurrens, bäva månde SÄPO.